Vad är ett fribrev?

Ett fribrev är en tjänstepensionsförsäkring som inte längre får några premieinbetalningar. Kapitalet ligger kvar och förvaltas vidare, men avgifterna dras varje år utan att något nytt tillförs. Fribrev uppstår automatiskt när du byter arbetsgivare.

Hur uppstår ett fribrev?

Ett fribrev uppstår av sig självt. Så länge du är anställd betalar arbetsgivaren in premier till din tjänstepension varje månad, och kapitalet växer av både inbetalningar och avkastning. Den dagen du slutar upphör inbetalningarna. Försäkringen avslutas inte — den blir vilande. Kapitalet står kvar hos samma bolag, förvaltas vidare och behåller precis de villkor som gällde den dag du slutade.

Ingen åtgärd krävs av dig, och därför får du normalt ingen särskild underrättelse utöver det årliga värdebeskedet. Har du bytt arbetsgivare flera gånger har du sannolikt ett fribrev per anställning, hos olika bolag, med olika avgifter och olika villkor.

Vad betyder ordet fribrev?

Namnet är lätt att missförstå. Fri syftar på att försäkringen är fri från fortsatta premier — den är inte fri från avgifter. Ordet förekommer sällan i vardagligt tal, och de flesta upptäcker sina fribrev först när de närmar sig pensionsåldern. Då har avgifterna dragits i tjugo eller trettio år.

Varför spelar avgiften så stor roll i just ett fribrev?

I en aktiv tjänstepension möts avgiften av nya inbetalningar varje månad. I ett fribrev finns ingen sådan motvikt. Avgiften dras från kapitalet varje år, och den krona som dras kan aldrig förränta sig. Effekten växer med tiden, eftersom varje uttagen krona också tar med sig den avkastning den skulle ha gett under alla år som återstår.

Avgiften anges nästan alltid i procent, vilket gör den lätt att avfärda. Skillnaden mellan 1,25 % och 0,27 % låter liten. Uttryckt i kronor på ett kapital på 1 200 000 kr är den 15 000 kr mot 3 240 kr redan första året — och den skillnaden upprepas varje år, på ett kapital som borde ha vuxit.

Vad kostar ett fribrev? Ett räkneexempel

Räkneexemplet nedan gäller en 45-åring med 1 200 000 kr i ett fribrev, uttag vid 65 år och 5,5 % avkastning per år före avgifter, identisk avkastning i båda alternativen.

Antaganden: 45 år, 1 200 000 kr, uttag vid 65 år, 5,5 % avkastning per år före avgifter, samma avkastning i båda alternativen. Skatt och inflation är inte medräknade. Beloppen är beräknade, inte uppskattade.
Vid 65 årLigger kvar, 1,25 %Flyttat, 0,27 %
Kapital vid uttag2 758 688 kr3 326 386 kr
Betalda avgifter under 20 år458 438 kr109 775 kr
Skillnad vid 65 år567 698 kr

1,25 % är den genomsnittliga totalavgift för fribrev som Finansinspektionen rapporterat. 0,27 % ligger mitt i intervallet 0,21–0,35 % som Collectum upphandlat för sina valbara alternativ. Skillnaden på 567 698 kr är beräknad av vår egen motor och testad mot det underlaget, inte uppskattad.

När ska man inte flytta ett fribrev?

Det finns två fall där svaret är att låta försäkringen ligga kvar, och båda är inbyggda i beräkningen från första dagen:

Att vara beredd att säga flytta inte är hela skälet att tro på beskedet när det säger flytta.

Hur hittar jag mina fribrev?

Logga in på minPension.se med BankID. Där listas dina pensionsförsäkringar per bolag, med värde och uppgift om det sker inbetalningar. De försäkringar som saknar inbetalningar är dina fribrev. Samma uppgifter finns i det årliga värdebeskedet från respektive bolag. Fråga bolaget efter den totala avgiften inklusive fondavgifter — fondavgiften dras inne i fonden och syns sällan som en egen post.

Verktyget öppnar snart

Fribrevskollen räknar ut vad just ditt fribrev kostar, i kronor, och säger till när kapitalet bör ligga kvar. Ställ dig i kön så hör vi av oss när det öppnar. Vi sparar bara e-postadressen, och delar den inte.

Ställ dig i kön